För ett hundratal anställda i Katrineholms och Vingåkers kommuner föreläste Vedad Begovic den 9 oktober om fördomar och mångkulturella möten. Vedad, som till vardags arbetar som integrationsstrateg på Eskilstuna kommun, berättade från Safirens scen i Katrineholm om hur han kom till Sverige från Balkan och fick samtidigt lägga sina drömmar om att bli skådespelare på hyllan. Trots att han i dag är en strålande föreläsare insåg han att han aldrig skulle kunna språket så perfekt att han i Sverige skulle kunna få fina roller som Hamlet.
- Jag valde att studera kultur och etnologi i stället. Det har jag aldrig ångrat, berättade Vedad som brinner för möten och att få människor att samspela med varandra.
En tidig uppmaning i föreläsningen var att se en person inte enbart utifrån vilket land han eller hon kommer från, utan även vilken kultur, utbildning och klass personen har.
Publiken skrattade gott åt Vedads beskrivning av hur han ansträngde sig för att undvika att säga siffran 27 på svenska eftersom han skämdes när ingen förstod vad han sa.
-Man känner sig otillräcklig och dum om man inte kan språket. Vedad, som kommer från en medelklassfamilj på Balkan, tyckte inte att klasskillnaden var så stor för honom när han kom till Sverige. -Jag var redan integrerad när jag kom till hit. Jag behövde bara lära mig språket och systemet.
-Många frågar mig om jag jobbar med integrationsfrågor på grund av att jag är invandrare. På sin egen fråga svarar Vedad att han inte vet, men utvecklar sedan sitt resonemang.
-Man behöver inte vara invandrare för att jobba med integrationsfrågor och förstå hur det är att komma till ett nytt land. Man behöver inte vara handikappad för att förstå hur det känns att sitta i en rullstol utanför en byggnad som saknar handikappanpassning. Man behöver inte vara pensionär för att förstå hur det är att vara 65 år och inte få banklån. Man behöver inte vara homosexuell för att förstå hur det är att vara en man som älskar en annan man. Man behöver inte tillhöra en minoritet för att jobba med minoritetsfrågor. Vi alla tillhör någon form av minoritet men bara vi har empati – förmågan att leva sig in i hur andra människor har det – kan man jobba med dessa frågor. Man föds inte med empati – det är något man får av erfarenheter och möten med andra. Vi kan alla träna oss att bli mer empatiska.
Efter det inlägget var det så tyst i salen av eftertänksamhet att man kunde höra en knappnål falla. Och Vedad fortsatte.
-Jag har inte hört någon säga "jävla blatte" som inte samtidigt sagt "jävla bögar". De som säger sådant har svårt att leva sig in i och acceptera andra grupper och människor som inte är som de själva.
Vedad hade tre saker som är viktiga att ha i åtanken när man jobbar med människor;
-Jag har aldrig hört en invandrare säga att en svensk varit för tydlig. Vi tror att allt som är självklart för oss är självklart för alla andra.
Vedad beskrev svårigheten med att komma till ett nytt land och illustrerade det med att en elev på gymnasieskolan måste kunna 30-40 000 ord för att kunna följa med i kurserna.
Att sänka sin nivå så att alla förstår behöver inte innebära att vi behandlar andra som barn. Ett tips kan vara att be någon upprepa vad man nyss sagt för att man ska ha möjlighet att se om mottagaren uppfattat budskapet.
Vedad berättade också om deras barnflicka på Balkan som var zigenare. Morfar sa, vad ska det bli av en pojke som uppfostras av en zigenare? I bästa fall en cirkusartist. – Men jag älskade henne mer än min mamma. Det är farligt om man gör bedömningar om människor utifrån etnisk tillhörighet.
Mångkulturella festivaler bör man vara försiktig med. Man ska akta sig för att göra våra invandrargrupper för exotiska. Bara för att man kommer från Somalia kanske man inte är bra på att laga mat eller dansa. Bara för att man är från Chile kan man inte per automatik dansa salsa.
TEXT: Robert Davidsson och Josefine KarlssonBILD: Josefine Karlsson och Johan Nygren
Else-Marie är på plats som representant från Ålands förskola i Vingåker. I fikapausen frågar vi henne vad hon tycker om föreläsningen hittills:
- Mycket intressant. Frågorna som Vedad tar upp är mycket aktuella. Vi behöver få mer insikt i skillnaden mellan olika kulturer och hur man kan bemöta varandra. Empatifrågan är också väldigt viktig.
Henrik Olsson är lärare på Duveholmsgymnasiet. Han finner också Vedads föreläsning mycket intressant.
- Hans kunskap och pedagogiska förmåga får en att reflektera över sina egna funderingar. Jag kommer att ta med mig många lärdomar från föreläsningen tillbaka i min roll som lärare.
Isabell är 19 år och studerar första året på lärarprogrammet vid Linköpings universitet.
- Äntligen en konkret och underhållande föreläsning. Man tappar aldrig fokus. Jag känner också igen mycket av det Vedad säger från kurslitteraturen inom mitt program.