Kommunfullmäktige antog den 18 januari 2010 en ny styrmodell för Katrineholms kommun. Styrmodellen består av processer, det vill säga saker som görs, till exempel processen att ta fram en övergripande plan med budget.
Styrsystemet i Katrineholms fokuserar på två viktiga processer i den kommunala styrningen, nämligen planering och uppföljning.
Styrsystemet i Katrineholms kommun utgår från att vi styr i fyra steg, som visas i de fyra rutorna i orienteringskartan ovan. De olika stegen kräver styrning i olika form och med olika tidsperspektiv. Det är viktigt att vara medveten om att styrningen har olika syften i de olika stegen. Om vi till exempel bara styr genom att fördela ekonomiska ramar missar vi att styra mot den vinst för medborgarna i Katrineholms kommun som vi vill uppnå.
Vår utgångspunkt är att vårt samhälle präglas av en manlig norm. Det får konsekvenser för oss i kommunen när vi ska bedriva våra verksamheter och det betyder att om vi inte gör något aktivt åt saken så kommer styrningen framförallt att gynna män. Därför vill vi att styrsystemet ska bidra till att minska ojämställdheten.
Vår tanke med att styra genusmedvetet är att vi bland annat använder olika metoder för att synliggöra var och på vilket sätt resurser och makt fördelas olika mellan könen och utifrån detta medvetet styra för att omfördela resurser och makt, så att män och kvinnor, flickor och pojkar kan ta del av detta på lika villkor.
För att arbetet med genusmedveten styrning ska bli långsiktigt hållbart krävs att vi har en systematik för hur jämställdhet ska bli en naturlig del av kommunens sätt att styra. Den modell som kommunstyrelsen beslutat använda för detta är Jämstöds modell Trappan (se bild nedan). Det är en utvecklingstrappa, innehållande åtta trappsteg som ska säkerställa att jämställdhetsperspektivet/genusperspektivet medvetet beaktas i styrsystemets alla delar.
Styrsystemet i Katrineholms kommun